Matilda

Vi började dagen med att förvirrat lyckas checka in på kota kinabalus flygplats för att ta oss vidare till sandakan på östra Sabah. Därifrån tog vi en speedboat till seligan Island för att få hjälpa till med att släppa ut sköldpaddor. Vi började med att snorkla och till vår stora förtjusning hitta Nemo, vi strosade runt på denna paradisö och Linus beklagade sig över hur många bilder han var tvungen att ta. Efter middagen var det dags, runt nio snåret kom första mama turtle upp för att lägga ägg på stranden. Hon mättes och inspekterades av parkens rangers som samlade ihop hennes ägg för att transportera dom till "kläckningsstationen". Då sköldpaddorna är en såpass hotad art riskerar inte Malaysia att äggen får kläckas på stranden där rovdjur kan komma åt dom. Seligan Island är ett sätt att stötta populationen så den kan återhämta sig. Vissa anser att sköldpaddsägg är en delikatess, men det är strängt förbjudet att sälja dessa som mat i Malaysia, då riskerar man böter och upp till 5 år i fängelse. Efter vi samlat upp äggen och lagt dom för kläckning så var det dags att släppa ut de nykläckta sköldpaddsbäbisarna. Dom var snabba som vinden och sprintade ner till havet på sina små fenor. Detta var samma dag som Linus och jag blev med barn, vi adopterade på seligan Island... 97 stycken faktiskt! Som kommer kläckas om ca två månader. För ville man gick det att adoptera ett sköldpaddsnäste, den har mitt namn på sig och allt! Under natten lades ca 2500 ägg, av dessa överlever runt 3% till vuxen ålder.

 

För övrigt vankar jag runt som en pingvin med dubbla lår- och knäproteser efter nedstegningen från berget igår. Låren bränner som om varenda muskelfiber stod i brand, trappor är en omöjlighet. Sker zombieapokalypsen nu är jag körd.